Ska hoppa i säng tidigt idag så jag orkar med sista dagen innan lov! Jag , Marcus och David åker till Piteå och mamma till England och jobbar. Buhuhu...

Hej Hanna,

Nu har jag pratat med din Kalle. Och du har verkligen ringat in honom, den bild jag får stämmer väl överens med hästen du beskriver. Så du känner honom väl.

Han verkar också morgonpigg, stämmer det?

Och oj vad han är snabb, både rent fysiskt men det slår även över i tanken och i orden. Han pratade på väldigt fort och sen nästa ämne, pang  på bara. Ingen tvekan utan han verkar vara typen som agerar och gör, innan han tänker och resonerar. Möjligen tänker han efter efteråt och resonerar över sina handlingar, men då är det lite sent ibland. Oftast går det bra ändå, för han är snäll. Han är inte elak som många verkar tro, utan han är snäll. Men precis som du beskriver han så har han en fasad som är lite tuff, hårding skulle jag vilja kalla honom. Han har lite lätt för att blåsa upp sig och stampa rakt fram och nästa på och över. Och om de andra inte ställer sig i ledet så kan han nog dela ut lite tjuvnyp. Men han är trots det inte elak i sinnet. Han vill inte illa, han är bara mån om att styra och hålla ordning i flocken. Annars blir det kaos tycker han. Han är trevlig och hövlig mot mig, så han är inte elak på så sätt.

Jag får in att han har ett tjockt, skal av tuffhet, men innanför finns en mjukhet och ett lugn som han bara bjuder på ibland idag. Men du förstår att det finns därinne säger han. Jag frågar om dig och han blir så där varm och go som djur blir när dom verkligen älskar din matte/husse. Han berättar hur han beundrar dig för du är inte som alla andra, du gillar gemenskapen med andra men du går även din egen väg i det tysta och det tycker han är ärovärt. Han säger att du också ser honom, hans mjuka sida utan att du kräver den av honom. Du verkar acceptera honom precis som han är och det är det enda han behöver. Han behöver dig, det återkommer han till. Han behöver din tro på honom och din kärlek som du ger honom. För som du själv beskrev så är det inte så många andra som ger honom det. För dom förstår honom inte. Så fort någon förstår honom och vågar lita på honom så kan han tänka sig släppa guarden.

Jag belyser att han har ett mjukt inre för honom och frågar vad han tror skulle ske om han släpper fram sina mjuka sidor lite mer. "Då byter jag nog färg" säger han lite humoristiskt. Han menar att han inte är nån softis, så han skulle nog blir en annan färg om han ändrade sig så radikalt.

Sen säger han att du sköter honom bra, han betonar sköter. Du sköter om honom och hans kropp, och han behöver en skötare. Det här var lite nytt för mig, för han ser sig själv nästan som lite kunglig och han behöver någon som servar hans tempel (hans fysiska kropp) och den tar du väl hand om. Han gillar att du borstar och donar med honom. Men inte goset, det ska vara med värdighet säger han högtidligt. Ja från stund till stund känns han lite royalistisk.

Jag frågar om Marcus och då lyser han också upp. Jag bär honom gärna säger han. Han känner ett band till Marcus, det sitter djupt och det verkar ha med tidigare liv att göra. Dvs. att deras själar träffatts i ett tidigare liv de båda haft tillsammans. När Marcus rider, även om han inte gjort det så mycket, känns känslan bekant för honom (för Marcus)? Känner han igen lunket, gunget, doften av stall/läder etc. på nått plan? Kanske en märklig fråga men banden mellan dom verkar ha varit rätt direkta och utan tvekan från nån av dom, lite märkligt nog om han är hästrädd egentligen. Och Kalle känner igen Marcus energi. Och han vet att han är en god människa och att han (Marcus) inte är rädd för honom trots hans magnifika yttre.

Han beskriver också dig och Marcus som ganska lika, ni är inte ett par som folk säger "hur gick det där till?" om, utan ni är självklara ihop. Ni har något gemensamt som går djupt och ni har en grund och ett synsätt som är väldigt lika. Han pratar om dig, Marcus och sig själv som ett lag, en grupp/gäng. Han visar hur ni ibland står och pratar, han lyssnar. Och han hör hur ni säger saker om andra, inte negativa saker eller struntprat. Utan ni konstaterar saker, som är sanna. Och ni håller inte med om hur folk gör saker ibland, jag tror detta är i stallet. Kalle hör er och han ser en enhet, en enhet han är med i. Han gillar det. Lite som dom tre musketörerna, en för alla alla för en. Han undrar om han kan få följa med nån gång, dit ni går när ni åker "hem". Jag försöker förklara att det kan vara svårt för han är så stor och ni bor säkert i ett hus/inomhus. Han säger att han gärna kan stå utanför. Ja djurens perspektiv är lite annorlunda än våra ibland. Men budskapet är nog att han gärna  vill dela mer med er.

Sen säger han att du är mycket i stallet. Han beskriver stället han står på som en mellanstort inackorderingsstall eller liknandet, tolkar jag det so. För det är många som kommer och går där och det är flera olika ägare till hästarna. Inte en och samma ägare. Och han säger att du är där mer än vad han ser flera andra i din storlek (ibland beskriver dom ålder i storlek) är. En del andra hästars mattar kommer inte lika ofta. Och han uppskattar att du tar dig tiden för han gillar verkligen er tid ihop.

Han vill verkligen inte ändra på dig!! Nej varför då frågar han stört, han tror att jag föreslår att du borde ändra dig och då ifrågasätter han mig och börjar beskydda dig snabbt. Jag får förklara att det var din fråga. Nej det vill jag verkligen inte. Sen frågar han om du ska ändra på hur du ser ut, det är okey om du vill. Men inte nått annat som ditt sätt eller din energi, om du ändrar den vore det väldigt synd säger han. Du är alltså inte ett störande objekt! Men han förstår varför du tror att han tycker det ibland. Han visar hur han ibland nafsar till mot dig, stämmer det? Han kan vrida runt och säga ifrån ibland. Jag är lite tjurig ibland säger han, och ibland kittlas det när hon borstar men jag är itne arg på henne. Det är bara jag. Han värdesätter att du ignorerar honom då, strunta i mig bara, jag bara muttrar säger han. Jag är sån ibland. Ibland när han vill äta kan han också "köra ut dig" ur boxen, bli lite vresig. Allt har sin tid säger han, mat är viktigt.

Jag frågar om ridningen, och han säger att han ibland blir lite kittlig. Du rider honom inte fel, men du är lätt. Kan hon bli tyngre i sadeln frågar han? Jag vet inte svarar jag, men jag sa till honom att du inte kan gå upp massa i vikt för den sakens skull. Han gillar tyng och när saker är lite jobbigt, tungt och kräver muskelmassa i arbete. Men han gillar inte jobbigt svårt eller krångligt. Han vill springa beskriver han så det dånar i marken. Det ska dundra och åska i marken, så snabbt och fort ska vi springa. Han visar hur du vill att han går böjd och gör vad han kallar "konster och trix", jag anar dressyr. Och han ifrågasätter lite orsaken till att hålla på och vrida och vända på sig. Han vill inte springa på ett visst sätt, han vill bara springa så det dundrar i marken. Min uppenbarelse kräver en sån aktion säger han.

Jag frågar om dom andra hästarna, och dom är helt okey. Men han verkar inte ha nån särsklid "kompis" som han är nära. Eller han nämner ingen i vilket fall. Han har en flock, alla har vi vår mening och vår roll i den där flocken. Jag är ordningsman. Det finns flera ston, det är trevligt. Men han visar ingen jätte bundis.

Jag frågar honom om han nu står långt bort i hagen själv. Men han visar mig inte den bilden, vet inte om läget är ändrat eller om han beskriver sitt hagliv så som han önskar. För det han visar är en större hage, med flera hästar i.

Jag frågar honom om det är något mer han önskar förmeddla till dig. Om hans trivs så som han hålls etc.

Han beskriver sin box, och han trivs där, känner sig trygg. Han vill påminna om att han är stor och tung och att han behöver en hög bädd. Då är det bekvämast. Han medger att han kissar mycket, och ibland luktar det lite fränt i boxen. Du kanske kan kalka boxen lite emellanåt. Om du mockar bädd dvs. Man kan köpa kalk på säck på ex. granngården/lantmännen. Och när du mockat och lagt åt sidan det "rena spånet", så kalkar du lätt över kissområdena. Det neutraliserar en hel del. Sen över med det "rena" spånet och nytt spån.

Han visar också en hink att dricka ur. Jag har svårt att se om det är det han redan har eller om det är det han önskar sig. Han menar på att han behöver få i sig vatten, i en större mängd än vad en vattenkopp ger honom. Om han dricker mer så späds hans urin också ut mer. Om du upplever att han verkar ha ont i ryggen, jag får inte in det, men om du upplever det, så kan det vara njurarna. Dom renar ju vätska och om dom är lite överbelastade, dvs. om han får i sig för lite vätska så kan dom ömma. Dom sitter mot ryggen på hästen.

Vi kom in på stegrandet. och han bekräftar oron. Han gillar inte att bli uppbunden på stallgången eller på två sidor av grimman. Nån har ryckt och slitit i honom när han stått så. Och dominerat över honom. Han avskydde det och säger att när du går ifrån honom finns risken att nån kommer och kanske gör så igen. Jag vet inte om det är hans rädslor eller om han tycker att det finns en riktig risk för det i dag. Men han säger att när du är där är han säker. Han visar hur han känner sig hjälplös när han är uppbunden så. Han har en lösning. Och det är att du binder upp honom i boxen, gör i ordning honom och sen släpper honom lös, går och hämtar grejerna och sen binder upp honom igen och sadlar etc. Han trivs bättre i boxen. Men han vill inte bli uppbunden där själv, han har stegrat sig en gång uppbunden och det har tagit emot illa i grimman och gjort jätte ont i nacken. Han är rädd för det. Du kanske kan ha en ögla av balsnöre som säkerhetshake, så om han rycker till så kommer han loss (om han står i boxen dvs.). Så slipper han vara rädd för att han sitter fast.

Blev han valack sent i livet?

Han visar sig som hingstig förr, och hur några har lett honom, två på vardera sida. Igen fast på två sidor av grimman/tränset. Och rykt och gormat, försökt kontrollera honom. Han frustar och är arg, men dom håller honom hårt. Han känner sig hjälplös och besegrad. Han gillar verkligen inte den känslan och han vill inte sitta fast så igen.

Jag frågar honom hur han mår i kroppen. Om han idag har ont eller liknande. En orsak till att hästar försöker "springa ifrån" arbetet som du beskriver kan vara att det gör ont. Och jag kan inte få in någon sådan känsla, men det betyder inte att så inte är fallet. Om du märker att han blir som du beskriver i vissa moment, på en viss sida, höger galopp eller vänster, vid vissa böjningar etc. Så tycker jag du ska rådfråga veterinär, eller sjukgymnast på häst.

Som sagt, jag får otydliga svar på den frågan så jag vågar inte göra ett utlåtande om den saken. Men aldrig fel att göra en ordentlig hälsokontroll för säkerhetsskull.

Det enda jag känner in med honom i kroppen är tänderna, det ilar lite på nått sätt, eller tar emot. När är han raspad senast? Kanske nått att se över. Inget akut verkar det vara som.