Oturen är min närmsta vän...igen

Gooodmoorning.

För det första , tänker jag inte ens nämna hur det gick igår på lektionen i skolan.
För det andra , tänker jag inte ens tänka på hur det gick att rida Kalle.

Är det meningen att jag ska leva livet ut med otur ?!

Från det ena till det andra.. När vi äntligen kom hem så började My mumla om att hon inte kom ihåg vart hon la nycklarna. Orkade nästan inte ens lyssna när hon sa det för jag var redan på så dåligt humör.
Hon börja gräva i väskan men hitta inte på dom.. (hanna = ilsken)..
My säger; Dom sitter kvar i moppen hemma hos dig .. (hoppas jag).
(Hanna .... kokar). Fick gå hem i svinkalla kylan.
Kom till stallet  , Eddie har fått ett djupt sår på benet.
...

Såhär ser mitt liv ut just nu , how fun?!

Ska i alla fall åka upp till stallet och ta en prommis med Kalle. Efter gårdagens händelse borde vi ta ett snack !


Inge trött på tåget alls... nedå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0